Scared as hell..

Tjo där bloggen, jag kom precis ut ur duschen och ska ta på mej, packa färdigt och sedan åka hem till pappa, där stannar jag några dagar, så jag har minst sagt, en hel del saker med mej. Har varit i stallet i stort sett hela dagen idag, var där vid halv 2 och började då att ta in tindra och gauda som skulle gå handikapp, sedan tog vi in peggy & tarzan och bytade hage till wawa. Sedan hjälpte vi till med handikapp, hanna ledde tindra och jag gick bredvid en tjej som ledde gauda, hon var från luxemburg så jag gick där och snackade engelska, haha, till en början blev det stelt, men sedan flöt det på! När vi kom tillbaka från en liten uteritt som dem red ut på, så tog vi av hästarna utrustningen och bytade hage till alla hästarna, fikade och väntade på 3 damer som skulle rida lektion för första gången. Vi visste inte vilka hästar dem skulle ha, så vi satt där lite random och väntade på vilka hästar vi kunde ta, det slutade med wawa och tarzan, överlycklig blev jag, haha! 

Vi red ut på en runda på ca 50 minuter, barbacka. Första gången jag red ut barbacka på tarzan och eftersom att han minst sagt, är lite speciell så var jag lite nervös. Det gick dock jättebra, han var lugn och fin och lyssnade bra, och dessutom har han nog världens gosigaste rygg. Till en början flöt allting på, tarzan blev lite glad när han fick galoppera men annars flöt allting på som sagt, han travade lugnt och wawa var duktig hon med. Dock i slutet av rundan så gjorde vi halt för att ta det lugnt lite, sen när hanna ska börja skritta med wawa(vi stod bredvid varandra) så börjar hon trava ner från backen vi stod på(dock en liten backe) och sedan galoppera, kvar stod jag med tarzan som blev piggare och piggare, till en början kunde jag hålla honom men sedan släppte jag honom och hoppades på det bästa, hade jag stått kvar hade han ju stuckit som en bomb, så jag höll i mej och kramade med benen, den första sekunden gick det bra men han hade sån dunderfart, drog ner huvudet och bockade satan att det enda jag kunde tänka var "jag kommer trilla av", jag hann inte ens hålla i manen, så fort det gick. Så där satt jag och balenserade och klammrade fast mej, och försökte undvika stenarna samtidigt som jag försökte få stopp på honom. När wawa ser ut att ha stannat eller saktat ner farten, eller vad det var, så sticker jag och tarzan förbi dem och ut i en glänta, inte förrän där fick jag stopp på honom och då hade jag en klump i magen, var helt skakis och i stort sett i chocktillstånd. Hur jag klarade hålla mej fast är fan ett mirakel, all träning i padocken har verkligen hjälpt. Efter jag fick stopp på honom så hoppade jag av och gick tillbaka för att leta efter hanna, som var rätt långt bak. Kan säga som så att jag har aldrig blivit gladare över att få se den människan, helt sjukt att både hon och jag klarade hålla oss fast, BARBACKA. Vi klarade det, vi höll oss kvar och trillade inte av, vi är kungar. Anledningne till att wawa stack var för att hon blev rädd, och tarzan är tarzan helt enkelt, ingen häst blir ju glad direkt över att bli lämnad sådär och ja, tarzan är tarzan helt enkelt. 
 
Älskar den hästen så mycket att det är helt sjukt, idag insåg jag verkligen att han är den underbaraste som finns, för även om han galopperade fort, bockade och drog ner huvudet så stannade han, jag fick stopp på honom efter ett tag och han blev bara så glad. Glad på fel tillfälle dock. Han är verkligen världens finaste häst, och idag så stärkte jag mig psykiskt, mitt självförtroende fick en liten kick, fastän att jag kommer tänka lite mer på vad som kan hända i framtiden. 

Nu har klockan blivit mycket och jag måste ta på mej kläder och packa ner datorn, pappa är här när som helst. hörs sen, puss! - passande bild, hehe.
 
 

Kommentarer


Ditt namn:
Kommer du hit ofta?

E-postadress: (visas endast för oss)

Din bloggadress:

Vad har du på hjärtat?

Trackback


RSS 2.0