Hej vänner!
Jag är  helt slut i huvudet pga alldeles för lite sömn inatt, och en rätt jobbig dag i skolan, antagligen för att jag inte känt mig på topp. Gick runt och längtade tills skoldagen skulle gå över, och såklart gick den sjukt långsamt då med. Längtar sinnessjukt till på fredag, första dagen på sportlovet, och en vecka att ladda upp sej på och bara ha kul. Har precis suttit och gjort absolut ingenting och tagit lite fika, vart ute i stallet direkt när jag kom hem och fixade, nu ska jag försöka sätta på hjärnan och göra lite matte, vi har tydligen prov på torsdag. Sen blir det absolut ingenting förutom att göra just, ingenting. Ska ut en vända till stallet senare och släppa in hästarna, men annars blir det väll mys framför film.

btw, varför är det så att sista veckan innan lov, alltid ska gå så jävla långsamt? och allt ska typ hända. kan kanske vara för att jag ser fram emot olika saker så sjukt mycket, och därför längtar ihjäl mig lite också, haha! men imorgon har vi e-val och jag ska ha film/foto. lär bli spännande! sen är det bara 2 "normala" dagar kvar, så det är ju härligt. Hörs sen!

som man kanske förstått tidigare så har jag velat fram och tillbaka angående tarzan, och det stallet. om jag skulle vara kvar, eller lämna det, jag hade ingen aning. tarzan är ju en av de viktigaste i mitt liv, men eftersom jag under 2 månaders tid tänkt mej tanken att vara utan honom, så känns det inte exakt lika jobbigt nu när det är officiellt. jag klarade helt enkelt inte att vara kvar där, jag trivdes verkligen inte och tyckte jag blev  behandlad på fel sätt, dessutom var där lite för mycket folk och därmed drama, för min del. jag har gråtit så mycket, att jag är tom på tårar nu när det är på riktigt. men ja, jag har strykit mej från han och det kommer aldrig mer vara jag och han igen, vilket gör så fruktansvärt ont. MEN, jag har så otroligt många fina minnen, bilder och han har gett mej så mycket. jag är en helt annan person nu i min ridning, och det har jag han att tacka för. nu när det kapitlet är stängt i mitt liv, så kan jag förmodligen andas ut, och kolla framåt, och göra ett nytt kapitel i mitt liv.

jag och mamma har pratat något otroligt, och nu är det alltså aktuellt med foderhäst. när det här kommer hända, kan bara tiden bestämma. jag håller ögonen öppna och stalkar hastnet, bukefalos och blocket dagligen, skickar iväg tusen mejl till olika hästägare och väntar spänt på svaren, just nu så känns bara tanken för bra för att va sann.
men ja, det är det jag håller på med nu.
längtar ihjäl mej lite efter att få rida, då det var mer än 1 månad sen sist, också letar jag efter någon som kan bli min andra hälft, och följa med mej på de äventyr som kallas livet. /tess

Något som jag alltid gör när jag inte är i stallet, vilket har blivit väldigt mycket på sistone, är att sitta och kolla runder på olika hästbloggar, youtubeklipp och olika övningar. Allt för att ta till sej mer, få inspiration och lära sej, för man lär sej sjukt mycket på att bara kolla på när någon hoppar. Iallafall, jag tänkte dela med mej utav de 5 bloggar jag följer mest, och hämtar mest inspiration ifrån.  
1. Darios.se - absoluta favoriten.
2. dressyrmupparna

3. gennes  
4. nellieberntsson
5. matilda holmström
/tess

 

okej, så två saker är nog rätt tydliga, jag har ingen häst för tillfället, och jag är inte i sverige. okej det blir tre, för att jag är i thailand är också old news. men vad händer här på andra sidan jordklotet? inte mycket just nu faktiskt. Jag sitter med täcket upp till halsen, hörlurar långt instoppade i öronen med skön musik, och kikar in olika bloggar och läser allt jag missat. klockan är kvart över 12 här och det nalkas läggdags strax, "tidig" morgon imorgon tydligen. jag befinner mej nu åter igen i pak chong, aka lekkys hemstad och hit kom vi igårkväll, det bästa med att vara här är att peet drar iväg och sover hos sin farmor lite då och då, och det betyder att jag får hotellrummet för mej själv. best. fucking. shit. ever. vi ska vara här till lördag, sen drar vi iväg till sista stoppet, bangkok. om cirkus en och en halv vecka sitter jag på flyget tillbaka till sverige, och jag längtar lite faktiskt. såklart vill jag inte lämna värmen, solen eller shoppingen, men let's face the fact, pengarna börjar ta slut, sällskapet börjar bli störigt och saknaden för min kära moder och vänner är för stor. och ja såklart, så har vi ju betalat resan hem också, can't forget that one. 

och jadå, jag har det bra och yadayada, men det är väll klart att jag blir fett känslosam emellanåt och bara vill hem, för det första så lämnade jag sverige med en drös olösta problem i bagaget som inte riktigt vill lämna mej, och tillsammans med en familj som inte är min familj, pappa är ju pappa, men han har också hittat en ny familj. jag känner mej bara så jäkla utanför och ensam emellanåt, ensam fast jag är omringad av fullt med människor, så ja jag har det bra, men det är klart att det blir lite för mycket i vissa sammanhang och då hamnar jag någonstans som t.ex instagram eller någon av bloggarna, och spyr ut mina känslor. och nu blev klockan ännu mer, och det blev ännu mer dags för läggdags, gosh. well, när jag väl är igång så bjuder på en bild av mej haha. 

För någon dag sedan skrev jag ett rätt långt inlägg på min egna blogg om 2013, om 2012, om mej och hur det varit. Ni vet, man sammanfattar hur året har varit och skriver upp mål och allt sånt skit som man oftast aldrig lyckas med eller uppnår kommande år? Lite det kommer jag att göra här, men jag kommer mer rikta in mej på 2013. För som ni kanske märkt, så är jag proffs på att skriva långa texter om massa onödigt skit. Och som ni kanske märkt, så har jag tagit många breaks från den här bloggen på sista tiden, eller bara varit så sjukt dålig på att uppdatera, och det är för att sista delen av 2012 hände väldigt många dåliga saker, jag mådde inte så jättebra och kände därmed att det var bäst att hålla mej borta, för likt som jag snackar utan att tänka, så brukar det vara detsamma när jag skriver, allting bara kommer ut, och ibland är det mindre bra. Det har hänt väldigt många saker som förändrat mitt liv på sistone, men då detta är en hästblogg så kommer jag gå in lite mer på stallet, ridningen, tarre, jag. Ni har säkert läst om det då jag skrivit en hel del om det, men jag tänkte gå igenom det igen lite snabbt, och inte lika detaljerat. 

Det hela började strax innan min födelsedag har jag för mej, alltså runt mitten av oktober, det var då det jobbigaste började i stallet, för tidigare fanns det bara en massa småtjaffs. men jag fortsatte och allt blev bara ännu mera bajs, och ni vet när ni har blivit så tighta med någon så det känns som att världen kommer gå under om ni förlorar den? well, så känner/kände jag om tarzan. han har verkligen blivit mitt allt, och min ögonsten genom månaderna. Vi har haft en otrolig resa, och jag är så tacksam för vad den har gett mej. Tyvärr har jag gett upp vid det här laget. Jag är trött på att kämpa för något som aldrig kommer att gå, och jag ska sluta rida tarzan, jag står dock fast vid att så fort jag landat i sverige igen, så kommer jag skicka ett sms till gunilla och fråga varför. varför allt blivit såhär, och varför just mej? Men nej, jag ska inte sluta rida. Jag ska bara hitta ett ställe som jag kan stanna på ett tag. 

Och det är då 2013 kommer in i allt. Det här året hoppas jag att det blir ett år med svar och lösningar, och hittils så känns det som att saker och ting som är helt fuck'd up helt enkelt, kommer lösa sej. Jag har ett helt år framför mej, och mitt högsta mål är att komma igång ordentligt med ridningen. Jag ska hitta en bra häst för mej, och vi ska utvecklas tillsammans, jag ska fixa en tränare och sedan ge mej ut på några pay and jumps i sommar, sen se ifall det blir några lokala i höst. Allt beror på när jag hittar den perfekta hästen, för en sak är säker och det är att jag inte tänker nöja mej med någon skogsmulle bara för det är det enda jag kan få tag i, utan jag har ett mål med min ridning och det är att bli bättre, och såklart ge mej ut på barbackaritter i skog osv. men att liksom ta det till nästa nivå. När jag kommer hem igen så ska jag och mamma sätta oss och snacka igenom allt, och sen får vi se. jag har som sagt en häst som jag kan provrida när jag kommer hem, och sen får jag som sagt se hur det blir. men, jag kommer hålla er uppdaterade om hur det blir. 

Jag har varit hemifrån i 13 dagar, och under dessa 13 dagarna har det mer eller mindre funnits tid då min hjärna gått på helvarv, och en av anledningarna är för att jag är så inihelvetes förvirrad(okej, över många saker, men i detta fallet, ridningen) Under ett halvårstid har jag verkligen levt min dröm och haft tarzan som nästan min egna häst, och vi har verkligen utvecklats både tillsammans, och särskilt jag som ryttare. Jag har blivit mer orädd, framåt och bestämd, och framförallt, villig att göra allt för att lyckas. Jag gjorde planer för oss, mej och tarzan. Tarzan och tess, that's how it should be. Tillsammans blev vi 1, you know? och efter alla våra äventyr var jag redo att ta det till nästa nivå, det vill säga mer tid i stallet, mer träning och letade efter tränare, för att sedan bege mej ut på tävling och ridläger mm. Jag höll på att fixa allt det, för han var ju på sätt och vis min. Det var jag och en annan tjej som hade/har han en gång i veckan, och det är ju på sätt och vis ingenting när man snackar mer än bara rida. Allt var perfekt, och jag var lyckligare än någonsin. 

Men ni vet när allting är perfekt och ni vill bara gråta för ni är så lyckliga, sen varar det i någon vecka innan allt krasar? Well, fast allting var perfekt i min värld, så var det ju massa skit och sånt i stallet, men då allt det bra liksom överröstade det, så gjorde det ingenting. (även fast det såklart störde mej, haha.. my friends know. ) Men sen kom en liten smäll, och nu skulle tarzan tydligen gå lektion? okej tänkte jag, 1 dag i veckan till gör väll inte så jättemycket, även fast det gjorde ont då ägaren tidigare sagt att han aldrig skulle göra det. Men sen blev det 2 dagar och jag blev pissed off. Då vart det 3 gånger han var upptagen, 1 vilodag och då återstod 3 dagar i veckan för mej, vilket var för lite. Det var här någonstans som jag började leta annan häst då jag verkligen inte gillade situationen och tyckte det var jättejobbigt, men endån så stannade jag kvar för att tarzan är den viktigaste delen i mitt liv. Det var dags för födelsedag, moppekort och mycket plugg i skolan och jag var tvungen att prioritera, alltså stallet sist. Det resulterade i att jag en dag fick ett väldigt argt och påhoppande sms som vände hela min värld upp och ner helt enkelt. 

Men istället för att frågasätta situationen så svalde jag, fast än en gång letade jag mej åt ett annat håll, stack dit och hämtade hem mina saker och kände att det var rätt sak att göra, sen kom lucia och det var jag och tarzan igen, vi mot världen. Tarre busade lite och var lite tjurig efter att jag inte ridit han på någon vecka, men såklart fick jag fram han efter ett tag då jag har kommit att lära känna han rätt bra genom tiden. Och bam, där visade jag ägaren att vi är perfekta för varandra. Men trots det så verkade hon sur och avvisande mot mej och det är inte bara jag som märkt detta, hanna har märkt det och när till och med min mamma reagerar, som dessutom tycker/tyckte bra om gunilla, då, då mina vänner, då är det tydligt. Jag vill påpeka att det kanske låter fånigt, och som no big deal, men det rör sej om tarzan, och jag kan inte beskriva med ord hur mycket han betyder för mej, och nu rör det sej om jag ska ha kvar eller lämna han? Jag har mått jättedåligt över dehär, det är sjukt jobbigt. 

Jag har mejlat andra och har en på halvt G som jag ska provrida när jag kommer hem igen, och förhoppningsvis blir det någonting om det. Jag har, nästan varje dag under den här resan, letat på blocket både efter medryttarhäst och foderhäst, trots att jag inte pratat om mamma angående det sista. Och jag vill verkligen liksom komma igång ordentligt och nå tävlingsbanorna, jag har ett mål. Och jag vet att jag kommer falla för en annan häst, och komma att tycka om den lika mycket som tarzan, but still, tarzan är min. ett halvår i onödan liksom. han är perfekt för mej, och vi passar så sjukt bra tillsammans. jag har bestämt mej för att snacka med ägaren och lägga vantarna på bordet, få svar på ifall jag gjort något fel eller varför hon är en sån bitterfitta mot mej rent ut sagt, jag behöver svar. Även fast jag liksom vill stanna kvar så vill jag inte, det är hela tiden något problem där, och jag är trött på drama och problem. 

jag är trött, och har ingen aning om hur det här inlägget blev, blir lite så när man skriver ut allt man tänker på utan att läsa igenom det först. men, jag kommer publicera det och strunta i hur det ser ut, ja, jag är förvirrad, ja, jag vet inte hur jag ska göra och ja, detta är en jobbig situation. vi hörs, Xx / tess

Innan jag åkte iväg till thailand så hände väldigt mycket saker i mitt liv, en del jag berättat för andra, och sen en del som jag behållt för mej själv, jag tänkte att när jag åker iväg kommer allting ordna sej, but you can run but never hide. Jag har så himla mycket just nu, och jag vet inte hur jag ska göra, förvirrad är bara förnamnet. Denna semestern skulle bli ett sätt att fly och vila upp mej från allt, men jag har insett att det inte går utan att lösa saker och ting. Jag är inte redo att berätta, i guess that's who i am. Jag behåller saker för mej själv, tills jag till slut inte klarar mer. jag vågar inte berätta för någon då jag har svårt att lita på folk. Så det är såhär det ligger till, jag är på semester, jag har en hel del som pågår just nu, så därför kommer jag att inte uppdatera lika mycket nu som förut i den här bloggen, när jag är tillbaka på fötterna igen så kan ni förvänta er mer, men just nu har det bara blivit för mycket för att jag ska klara av att hantera det. gotta keep my head high and show them that i can do it, even if that means i have to fall down first, just to climb up again. Ni hittar mej här ---> KLICK  <---  för massa ordkaos, thailandinlägg och lite mera.  Dock så kommer jag publicera något inlägg här när jag kan, men bara så ni vet hur det ligger till. okok?

Aloha amigos! 
Jag har varit lite off här på denna bloggen, har jobbat med uppdateringen på min "privata" istället, eller egna låter bättre. Det är så mycket som händer i min lilla hjärna nu, och bortsett från det så har jag en riktigt fullspäckad vecka, och ja, den största anledningen till att jag inte har haft något att skriva här, är för att jag varit borta från stallet i sådär, cirka 2 veckor. Varför? för att göra en lång historia kort så räcker det väll med att säga att jag ska sluta där, jag trivs inte helt enkelt. ska dock vara med på lucia på torsdag, men det blir väll sista gången jag sätter foten där. 

Ska jag sluta rida? även fast jag ville det en period, så är det inte så det ligger till. Jag ska fortsätta rida, var vet jag bara inte än. Jag åker till Thailand i helgen och är borta i drygt 1 månad, så det problemet får jag ta tag i när jag kommer hem. Men jag har haft kontakt med några hästägare nu, har dock inte riktigt velat ta tag i saken än. Men jag ska höra av mej till dem när jag är hemma igen, för att se om det är aktuellt då med. Annars får jag helt enkelt fortsätta leta. 

Vad letar jag? jag letar efter ett ställe, stort eller litet, men där jag kan trivas. Där det bara är jag som har hand om hästen(förutom ägaren) och där man kan få bra kontakt med människorna, hjälp osv. Jag vill ha en stor häst, som jag kan tävla, en som jag kan jobba med. Jag vill inte ha någon "tanthäst" eller liknande, utan helst motor och ha en häst som är lite stirrigare, samtidigt som man kan få bra kontakt. Jag letar inte efter någon som jag kan ha i någon månad, utan jag letar efter någon jag kan ha länge, och utvecklas med. Också ska det ju ligga nära, alltså inom eslövs kommun någonstans. 

Det är inte lätt, men jag väntar hellre, för att få de hästen jag vill ha. Jag vill inte bara ha en medryttarhäst som jag kan skumpa runder på i skogen, utan jag har så mycket vilja. 

There you have my story. Jag ska alltså inte fortsätta rida tarzan, vilket skär lite i mitt hjärta. Men trivs man inte, så trivs man inte. Nu hoppas jag att torsdag blir underbart så jag lämnar han med en bättre känsla än den jag har i magen just nu. Jag ska även försöka publicera något inlägg denna veckan innan jag åker. 

jag sitter just nu hemma hos pappa, med en kopp varm choklad och håller på och kolla på harry potter 1, ska ta en liten paus och gå på toa nu (viktig info! - nej men seriöst, kissar på mej här) och sedan fortsätta. Är långt ifrån trött, även om jag är trött, fett knas dedär. Jag är liksom trött i huvudet och så, men jag kan verkligen inte somna.. same old, same old. iallafall, har absolut ingenting roligt att skriva, ska ha en chillvecka hela veckan, ska inte rida förrän nästa torsdag, aka lucia. why? well, dedär tar vi sen. har skrivit ett långt inlägg på min egna blogg om vad som hänt, utan namn såklart. klick på länken och läs, så får ni se om ni själva kommer på hur saker och ting ligger till, annars dyker det väll upp om sådär, cirkus 1-2 månader när allting har lugnat sej i min skalle. 

lääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääänk ; 

klockan är närmare tjugo i tolv och jag är fortfarande lika pigg som om klockan skulle varit sådär cirkus 1 på eftermiddagen. Trots att jag städat som en maniac hela dagen, så kommer de lilla dampbarnet fram i mej nu när jag inte ridit på ett tag. helst av allt hade jag velat springa upp och ner för trapporna, hoppa ut genom fönstret för att sedan klättra tillbaka in och dansa som en galning till "dansa pausa" och riva upp härliga sommarminnen, men eftersom att klockan är just, cirkus tjugo i 12, så går det ju dock inte. dessutom har jag nyss sett färdigt på sista avsnittet av 90210 säsong 4 och sett de sista avsnittet som går å ladda ner, av the vampire diaries. 

Mitt riktiga problem här är alltså, jag har inga sköna serier nerladdade på datorn, jag kan inte ladda ner sålänge jag inte vill ha catfight, eller snarare cowfight med min broder, så here i am. pigg och har lagom mycket ADHD, och alltså är sömn därmed, inte med på schemat, och nu har jag ingen bra serie på datorn. Får väll rota och se om jag hittar någon film som fungerar lite sådär okok till att fördriva tiden, och faktiskt ha roligt?. eller ja, först av allt ska jag gå ner, fylla på mitt glas med lite sprite, och maxa med menthol nässpray och näsdukar, gotta love being sick. 
& ja, bara för detta är en hästblogg, så kommer här en hästbild: 

Idag är det 1 december 2012, och vädret bjuder på lite snö med jämna mellanrum, dock inget som lägger sej, eller så lägger det sej och försvinner igen pga. det är så lite. Men det är hur mysigt som helst endån! Jag har hjälpt mamma att sätta upp ljusstakar och tomtar hela förmiddagen, och nu har jag precis börjat på en storstädning av rummet, när varenda hörn glänser så ska tomtarna upp. 

Det är inte bara lördagen den 1 december, utan även exakt 2 veckor, 14 dagar, och ja x-antal timmar kvar, tills jag drar iväg på semester till thailand, helt sjukt vad snabbt allting har gått. Iallafall, så därför sätts allting upp idag, så att jag hinner njuta av det lite iallafall. julen är min favorithögtid och jag älskar allt med det i stort sett, så lite sorgligt är det att jag inte får va med om julafton osv. hemma, detta året heller.
hahha måste lägga upp denna bilden, therese för 1-2 år sedan, shitpommes? 

jag har varit inne i en bubbla på sistone, det har liksom varit alldeles för mycket som har hänt, både bra och dåliga saker. därför har jag liksom inte haft någon tanke överhuvudtaget på att blogga, dessutom känns det som all min inspiration har försvunnit? tror jag går och gömmer mej under en sten tills jag blir 60 eller något. nej, men forreal, det har bara varit för mycket. dessutom hatar jag att blogga utan bilder, och om jag inte har några nya bilder så har jag verkligen ännu mindre inspiration till att skriva. i know, it's wierd. or not. 

och om man haver en mobil, som mej, som lever sitt lilla egna liv och stänger av sej själv lite när den själv känner för att ta en powernap, och aldrig vakna, så suger livet. min mobil stängs alltså av stup i kvarten, så att försöka göra något på den, är nästintill omöjligt. dessutom har min gamla digitalkamera från tidigt 2000-tal, även den svikit mej. så här lever jag, without electricity. eller halft iallafall. dock håller jag på att jobba på det, så snart kanske det kommer uppgradering i någon sorts form? Well, we'll see. 
/tessy, the one and only. (yes, imma geek.)
& yes, charmig bild. men den beskriver lite hur saker och ting är i min hjärna nu ------ kaoz.