Idag red jag både tarzan och peggy, var dock bara tänkt att jag skulle rida tarzan, men sen blev jag så sugen på att rida ut en liten runda med peggy, blev dock rätt så besviken på den lilla uteritten. Till att börja med blev hon rädd för  massvis med småsaker, gick på helspänn, var pigg men fegade endån ur, hon hade hur mycket energi som helst men la den energin på fel saker, huvudet slängde hon med hela tiden och hon var allmänt stark och lyssnade noll. Märks att jag inte har ridit henne på ett tag, det är ju det dåliga när det är flera personer som rider samma hästar, alla rider olika, alla begär olika och framförallt så kräver inte alla lika mycket utav hästen. Jag rider peggy på mitt sätt, dem på sitt egna sätt helt enkelt. Innan när jag red peggy dagligen så fick jag jobbat bort att hon slängde med huvudet, jag fick henne att lägga energin på att söka sej ned på tygel istället och jag fick henne att lyssna, även när jag red henne så ofta och hon kom ut på uteritter osv. minst 1 dag i veckan, så blev hon ju mer säker. Dock hade hon bara kunnat ha en dålig dag idag, men det kändes hemskt,  inte alls som samma peggy jag jobbade som en jude med i några månader, har ju dock ridit henne i lite mer än 1 år om man bortser från någon månad. kände liksom att hon inte längre är någon häst jag vill jobba med, utan mer rida någon gång då och då. Idag fick mej att inse att jag gjorde rätt val med att välja tarzan att ha som min. 

och påtal om tarzan, han var verkligen hur duktig som helst idag om man bortser från lite trams, han var lugn och fin, nästan lite seg men det försvann efter ett tag. Han lyssnade bra förutom på halterna till en början, men då backade jag han tillbaka till den platsen halten skulle vara på och då började han lyssna lite bättre. Han fick dock för sej att han skulle rusa på några ställen, då la jag på spöt när han inte lyssnade på skänklarna, vilket resulterade i en sur tarzan. Från att ha väldig speed så gör han en tvärhalt, backar, sparkar bakut och hotar med att resa sej, dock gör han ju som tur är inte det. Han visar verkligen att han blir sur, men samtidigt är det bra att han blir sur, för han blir sur när jag begär något av honom. Men efter det så skötte han sej jättebra, jobbade mycket med galoppen idag och började med hans enkla varv, han hade en lugn och fin galopp och lyssnade jättebra på galoppfattningen och under hela passet, dock har han lite svårt för vissa hörner, så det ska vi jobba vidare med. Tog sedan galopp i hans svåra varv, där brukar han rusa. Men idag så lyssnade han direkt på galoppfattningen och galopperade i fint tempo, blev helt chockad över att han var så pass duktig, han bröt dock av lite, men han var som sagt SÅ duktig. efter att ha galopperat fint något varv på volten och på spåret, så fick han galoppera av sej ett varv. Märks att all träning börjar ge resultat,  min fina pojke är så duktig så!

travade sedan av honom, tog av sadeln och hoppade upp barbacka, haha.. tänkte först hoppa upp på några pallar som är till för handikappsridning, men eftersom att tarzan är livrädd för dem så fick det strykas rätt snabbt, och jag kan inte hoppa upp på honom själv, så jag fick hämta min  kära vän mr plaststol. Dock när jag hoppade upp och la mej på mage på hans rygg så började han gå ett x antal gånger, och ajg var alldeles för feg för att slänga mej upp då, men till slut gick det och det blev några underbara skrittvarv barbacka i padocken, härlig känsla dedär, speciellt efter ett jobbigt och effektivt ridpass. nu ska den här bruden hoppa in i en dusch och sedan sova. tidig morgon imorgon för att dra till stallet, LOVELY!

Jag och Peggy har ju kommit varandra nämre, och jag litar på henne till etthundra procent, och hon börjar lita på mig med nu, det syns i vår ridning. Hittade dessa bilderna tagna i början av maj, det var då jag jobbade med att få henne att gå på tygel, och jo, jag fick verkligen jobba. Idag, lite mer än 1 ½ månad senare, så går Peggy ner med huvudet själv, hon försöker gå på tygel men har inga muskler i halsen och orkar inte hålla kvar huvudet.

 

Men det jag vill komma med det här inlägget är att man börjar faktiskt se förändring, förbättring. Och även om jag och Peggy hade en liten period då vi inte kom någonstans, så är vi nu på rätt väg igen, jag har energin att jobba med henne och även fast hon bråkar med mej så är det precis som hon gör allt för att få mig nöjd. Hon är min bästavän, jag känner verkligen i hela kroppen att vi har fått det band jag ville ha, när andra berättar för mig hur Peggy är när man rider, blir jag chockad. För hon är alltid så duktig med mej, kanske ett bevis på att vi har ett bättre band? att hon litar på mej? En sak är säker, jag ska fortsätta jobba med min älskling, den här förändringen har skett på 1½ månad, ge mig ytterliggare någon månad också ska ni få se att hon ska kunna galoppera i padocken i kort galopp, hoppa 1.20, gå ner på tygel och böja sig hur fint som helst. Allt tar sin tid, och jag ska verkligen ge det här tid. När jag började rida Peggy hade hon stått i ett halvår, eller till och med mer. JAG har fått jobbat upp hennes kondtiton, som fortfarande inte är helt bra. Men allt tar sin tid som sagt, och en sak är säker, jag har fått en bästavän som litar på mig, och som jag kan lita på tillbaka. 
I början av maj;

I slutet av juni(ursäkta min sits, hon var trött och jag var bestämt att hon skulle ut på spåret, så överdriver med skänkeln och hela kroppen.):

+

 

 

Idag stack vi till stallet mellan halv 12 - 12, det blev så sent eftersom att vi båda var lite osäkra på vädret, och jag kom hem tjugo över 7 nu ikväll, alltså blev det en heldag i stallet med andra ord. Dock blir man lite chockad när man har varit där i 7 timmar, det känns ju som 2! Red både Peggy & Tarzan idag, men eftersom att Hanna inte är inloggad så har jag bara iphonebilder från när jag red Peggy, just därför tänkte jag börja skriva om ridpasset med henne.

 

Vi red först lite i padocken, skritt och trav var allt vi hann men Peggy var verkligen duktig idag, hon söker sig mer och mer neråt, jag känner att jag får mer och mer kontakt med henne och kan lättare jobba med henne, det märks tydligt att vi har kommit varandra närmre om man jämför för någon vecka sedan.Till en början skulle hon streta imot lite, göra "hopp" som är för svåra att förklara, och vara allmänt envis. Men sedan när hon jobbar går det hur bra som helst. Jobbade henne på volter och lite på "8:or" osv. idag, och det gick bra. La även upp stigbyglarna och körde lite utan, jobbigt men det blev riktigt bra faktiskt!Sedan kom grannen och frågade om vi skulle med på en liten ny runda, vilket vi inte var sena till att tacka ja till. Det blev en riktigt härlig runda, och Peggy skötte sig jättebra om man bortser från att hon sparkade bakut ett x antal gånger åt Gauda, hon blev väldigt pigg i traven och i galoppen, och hade tävling med not, som då är grannens häst. Riktigt kul faktiskt, då det kvittar hur fort vi galopperar, så fort jag säger "brr" så saktar hon in. När vi kom tillbaka från stallet efter rundan så tog vi lite skritt och trav i padocken, så Hanna kunde fota. Tog ett tag innan hon jobbade och blev fin, men till slut gick det, och några fina bilder blev det allt!
Anledningen till att jag klippt bort överdelen + ansiktet på några bilder är för att, 1. min tröja åkte upp och jag ser ut som min farmorsgammelfarmor på bilderna, 2. min hållning suger på bilderna, något som ska bättras, yes!

 

 

Jag bestämde mig för att stanna hemma idag, det blåste jättemycket, regnade i perioder och var kallt, det sistnämnda var dock inget problem. Men jag har haft det mysigt med att bara vila upp mig här hemma, börjar dessutom få lite ont i halsen. Men imorgon ska jag dit, även fast det är storm. Jag saknar mina fina pollar ju! Imorgon blir det nog båda hästarna som ska bli ridna, måste även som sagt prata med Gunilla. Men mer om det imorgon! Ska kika runder på lite schabrak nu, är så sugen på att köpa nytt till både Tarzan och Peggy!
"Gamla" bilder på Peggy från när hon blev badad, i våras var det fint väder, nu är det mindre fint..