Cyklade upp till stallet. Blev en liten speciell promenad i kylan. Glömde vantarna i stallet så mina fingrar blev snabbt till is. Man kan inte låta bli att skratta på våra promenader. Idag hade han tävling med mig hela vägen, små sprang vid min sida och bet i mina Ridbyxor och i jackan. Så fort jag sa till honom stannade han och la huvudet på sne som om han bad om förlåt. Ibland la han huvudet på min axel och blåste mig i örat, han är för go!
Dottern som bor på gården lekte med en kompis i buskarna som vi måste ta oss förbi för att gå en runda. Dom skrek och hoppade väldigt mycket så trodde att Bennies skulle bli rädd men han bara stirrade och blev lite spänd mer vad det inte, men på hemvägen flög han rakt upp i luften och backade flera meter, då var dom jätte läskiga. När han stått och fjantat sig ett tag och jag stått och fjäskat så gick han sen på som ingenting.. Knepig häst måste jag säga.. :)
Men mysigt hade vi, fick rensat tankarna och fick många skratt.