Hur vår lilla tid blivit
Nu går det faktiskt bättre, med allt nästan. När jag leder honom lyssnar han jätte bra och försöker inte dra iväg, när jag ryktar honom går det lite i vågor, han vill alltid gosa och kolla vad jag gör men ibland försäker han bitas och har till och med hotat med att sparka några gånger, i hagen kommer han till mig, visa dagar gnäggande i full trav medan andra i långsam skritt, när jag ska ta ut och honom från hagen har han börjat tramsa lite, han hoppar ut mot en och springer och in i hagen backar han och håller på. Det hela kan bero på att nu vet han mer vem jag är och vill se vad jag går för. I ridningen däremot går det bra, han tramsar inte lika mycket, han travar nu på framåt utan att stanna, lyssnar lite mer på skänklarna och har mer energi framåt helt enkelt. Klart finns det de dagar då han bara tramsar, bockar och sparkar bakut, det kommer jag aldrig komma ifrån då visar direkt om han tycker det är jobbigt eller tråkigt, det är sån han är.
I ridningen ska jag bara öva honom i skritt och trav nu ett tag. Ska ta galopp ute istället nu till en början då han inte har styrkan eller kondisen just nu, tänk er själva, du har inte sprungit på flera månader och sen helt plötsligt ska du ge allt, det funkar inte. Så jag sak röra mig sakta framåt, jag vet att han kommer gå att göra allt med sen då jag har ridit honom när han var i bra form och bra kondis. Har också provat rida ut en sväng med honom, inte långt men tillräckligt. En annan tjej frågade om jag ville följa med ut på en liten avskrittningsrunda. Det funkade jätte bra, jag var fullt beredd på att han skulle fjanta lite men nej, han gick som en åsna och bara lunkade även fast hennes tjej fjantade runt och taktade hela tiden. Känns bra, men det är bara att se hur han är när man rider bort längre, han kan alltid bli en helt annan häst.
Men detta går bra tycker jag!
/ Hanna
Kommentarer
Trackback